"Bokmässan diskriminerar oss"

Ska författare med funktionsnedsättning uteslutas från Bokmässan? I vårt sommarnummer kritiserar Stina Nilsson Bassell årets viktigaste sammankomst för bokbranschen. Nu stämmer fler författare in i kritiken.

I sin debattartikel (Författaren nr. 2, 2018) berättar Stina Nilsson Bassell att Bokmässan först var intresserade av att hålla ett seminarium med henne:

"Men då jag inte kan åka själv utan kräver en stand-in ville de inte ha mig. Jag kan inte åka längre än till närliggande städer ty min kropp säger ifrån till både höger och vänster. Nackkrage, fotstöd och knästöd gör balansen ganska svår."


Stina Nilsson Bassell använder sig regelbundet av en stand-in vid författarträffar och seminarier. Ofta är det hennes sambo som får uppdraget att representera henne fysiskt och läsa upp hennes ord. Men Bokmässan sade alltså nej till lösningen, något som författaren reagerar starkt på:

"Varför ska det vara så svårt att genomföra ett seminarium ändå? Varför ska man uteslutas ur det som är värt sin vikt i guld för en författare bara för att kroppen skakar? Varför ska skakningarna fortsätta i och med andras beslut att man inte får vara med, så att man känner sig ännu mer värdelös?"

Att utestänga en funktionshindrad författare är knappast i linje med demokratiska värderingar

Författaren och forskaren Magnus Alkarp lider av MS. Trots att det är en lindrig form av sjukdomen som inte syns utåt tvingas han tacka nej till medverkan på Bokmässan och menar att det är "fullkomligt omöjligt" för honom att delta. I en låst författargrupp på Facebook (godkänt för återpublicering) berättar Alkarp att han har "bråkat" om problemen med Bokmässan i flera års tid:



"Förra året var jag arg på riktigt. Det handlade inte om vilka som blivit bjudna, utan mer om vilka som uteslutits. Min poäng var att den som bjuder in [den högerextrema tidningen] Nya Tider, men förhindrar författare eller forskare med redan enklare funktionshinder att delta i kulturdialog och samhällsdebatt, kan omöjligt ha förstått de mest grundläggande förutsättningarna för vad vi andra kallar demokrati.


(...)



Det här var inte, och är inte en uppmaning till bojkott. Jag bara konstaterar att handikapp inget annat är än skillnaden mellan en människas förmåga och omgivningens krav. Ingen med funktionsnedsättningar förväntar sig att den ekvationen alltid ska gå ihop och att de därför ska kunna delta i alla samhälleliga aktiviteter, men i ett demokratiskt samhälle är tillgängligheten till sådant som garanteras i grundlagarna en förutsättning för allt kultur- och samhällsliv.

Att utestänga en funktionshindrad författare - eller ännu värre: en besökare - från att delta i ett sammanhang där deras medverkan borde vara självklar är knappast i linje med demokratiska värderingar."

Jag behöver återhämta mig i veckor efteråt

På Facebook ställde vi frågan om fler kulturarbetare var drabbade. Lena Petersson, författare och litteraturvetare, skriver till oss via e-post:

"Det är inte alla som klarar av att besöka Bokmässan. Vissa tittar på teveutsändningarna därifrån och skakar på huvudet. För de förstår att de inte skulle klara av att vistas bland så många människor. Andra har inte råd med entrébiljetten, seminariebiljetten, bussbiljetten eller tågbiljetten.

Bara att ta sig till Göteborg är en utmaning. Att sedan kunna ta sig fram på mässgolvet om man har problem med grovmotoriken och kanske behöver rollator eller åka rullstol. Att hitta ingångarna och utgångarna, att förstå och tyda kartan, att kunna orientera sig och inte gå i cirklar eller gå vilse och få panik.

Det är svårt nog för en person utan funktionsnedsättning och har du nedsatta kognitiva förmågor och perceptionsproblem så är det fyra gånger så svårt eller helt omöjligt.

Om du har autism kan du ha svårt att orientera dig i en liten mataffär där de olika avdelningarna ändå skiljer sig tydligt från varandra genom att olika varor är grupperade tillsammans. Jämför det med Bokmässan där avdelning efter avdelning ser i princip likadan ut, med montrar i rader och böcker och information.



Det är vanligt med ljudkänslighet vid autism. Många ljud gör att stressen ökar och bakgrundsljuden gör det svårt att förstå, koncentrera sig, orientera sig, planera och genomföra saker (vilket redan är svårt vid autism, men svårigheterna blir större när man är trött och stressad).

Ibland hjälper det inte med samtalsförstärkaren. Då ser jag att personen rör på munnen, men jag kan för mitt liv inte förstå vad som sägs. Hjärnan kan inte sålla bland intrycken. För den är allting runt omkring mig lika viktigt. Därför blir jag så otroligt trött.

Jag behöver återhämta mig i några veckor efteråt, eftersom jag har varit i en miljö som inte är anpassad efter mina förutsättningar och jag har fått pressa mig över mina förmågor för att kunna fungera.

Jag vet att Bokmässan skulle kunna bli ännu mer välbesökt om den vore mer tillgänglig för både besökare, författare och utställare."

Man förväntas vara fysiskt stark

Catharina Ståhlgren, barnboksförfattare och poet, anser också att Bokmässan är fysiskt krävande:



"Själv har jag en synskada och en mycket svår migränsjukdom som alltid hindrar mig och gör mig fruktansvärt ljuskänslig. Även ljudkänslig. Jag ska försöka vara med i år eftersom jag gett ut en bok, men till min sorg märker jag just hur mitt funktionshinder ständigt hindrar mig. Man förväntas vara fysiskt stark i de här sammanhangen."

Bokmässans Birgitta Jacobsson Ekblom svarar nu på kritiken i ett uttalande till Författaren:



"På olika sätt försöker vi förhindra att det blir alltför hög ljudnivå, exempelvis genom att inte tillåta musik i montrarna eller genom att rikta högtalare.

 Vi har förståelse för att miljön kan upplevas bullrig och beklagar att alla inte känner att de kan vara på plats med anledning av det.

Vi arbetar aktivt med att hålla Bokmässan tillgänglig och att alla publika utrymmen ska vara nåbara. Vi markerar exempelvis tydligt var hissar finns. Det finns rullstolar för utlåning, men man bör anmäla det i förväg för att säkerställa att rullstol finns. Hörslingor finns i seminarielokaler och tydliga kartor finns såväl på nätet som i alla entréer.

För den som kommer med ledsagare, dvs. den som har behov av att en person följer med på mässan, är tillträdet till såväl Bokmässan som till seminarierna gratis. Detta för att säkerställa att den som har behov av assistans ska kunna besöka mässan. Detta vet all personal i entréerna. På vår hemsida har vi beskrivit i detalj hur besöket i vår anläggning kan underlättas.

Jag hoppas att detta ska ge ett förtydligande och att vi genom de synpunkter vi får också kan förbättra förutsättningarna för fler att besöka Bokmässan. Vi tar tacksamt emot fler förslag på hur vi kan göra Bokmässan mer tillgänglig.

När det gäller Stina Nilsson Bassells synpunkter på sin egen medverkan i ett seminarium beklagar vi att Stina meddelat att hon inte kan vara på plats. Med anledning av att Stina har hört av sig till oss har vi haft direktkontakt med henne och med hennes förlag.


Bokmässan bygger i huvudsak på fysiska möten mellan författare och läsare. Det är en aspekt vi utgår från när vi tillsammans med förlagen väljer de seminarier som arrangeras i vårt seminarieprogram."


I Sverige har funktionshindrade författare reducerats till ett irriterande praktiskt problem

Magnus Alkarp är inte nöjd med svaret:



- Faktum kvarstår. Bokmässan har fortfarande två problem att lösa - att underlätta för besökare med funktionshinder och att bemöda sig om att även låta författare med funktionshinder aktivt delta, säger han till Författaren. Hur man ska lösa den första frågan är för mig en gåta om man inte tar den på allvar, men författare med funktionshinder är så få att jag faktiskt börjar undra om problemet ligger någon annanstans.



- Varenda gång jag, både som forskare och författare, har medverkat i konferenser eller större arrangemang i utlandet, har arrangören själv kontaktat mig i god tid. På så sätt har vi löst problemen gemensamt - ibland med hisnande uppfinningsrikedom - och den enda orsaken kan rimligtvis vara att arrangören faktiskt ville att jag skulle medverka på grund av vad jag hade att säga, snarare än hur jag gör mig på bild.



- I Sverige har vi reducerats till ett irriterande praktiskt problem, och kanske i ännu högre grad - en skönhetsfläck - vilket kan förklara den talande, isande tystnad som jag bemöttes av när jag försökte att uppmärksamma landets större kulturredaktioner om problemet. Det skulle nämligen inte förvåna mig om det största problemet med Bokmässan - och liknande arrangemang i Sverige - är att deltagare med funktionshinder därför helt enkelt inte bjuds in.

Är du författare eller översättare som har svårt att besöka Bokmässan?
Eller kommer du att vara på plats, men vill visa problemen med tillgänglighet för oss? Hör av dig på forfattaren@forfattarforbundet.se!


Vi vill också gärna höra från dig som inte blir inbjuden till litterära evenemang på grund av ditt funktionshinder, eller som bemötts illa av arrangörer på grund av det.